Januari

Lilla sover och Stora leker hos en kompis. Sambon har erbjudit mig det som står till hands när han försöker få mig på bättre humör. En kopp te. Eller ett bad. Eller en kopp te i badet. Det var tre saker det. Inget ont om te och bad, det är utomordentliga vägar att gå för att tvinga på sig själv lite avslappning. Men just nu känner jag varken för att klä av mig naken och behöva borsta håret eller sippa på en kopp te framför nån ointressant fotbollsmatch bara för sakens skull.

När jag känner efter är jag inte så sugen på någonting just nu. Men om jag tittar stint på skärmen och låtsas bort januari skulle ljuset från fönstret kunna vara riktigt sommarljus. Om jag blundar mot ljuset skulle det vara möjligt att ta på sig ett par lätta tofflor och gå ut i ljuset och låta ansiktet värmas och hjärnan samla kraft. Det skulle vara möjligt att klockan redan var 5 på eftermiddagen men vi ändå tog bilen till sjön och lät öronen fyllas av lyckliga skrikskratt från Kusin och Stora. Det skulle vara möjligt att promenera vid en strand långt långt borta och handla nybakta baguetter på knackig franska på väg tillbaka till ett hus med blå dörr i en gränd.

Möjligheterna är oändliga men januari är för närvarande. Hur jag än lockar inspirationen med fantasier vet jag att det finns två badrum som behöver städas, att stormvindar sliter i träden utanför och att gårdagens smink sorgligt glidit ner i de små rynkorna under ögonen. Ett bad kanske inte är en så dum idé ändå.